Har du haft ont i månader, kanske i flera år? Du har provat fysioterapi, smärtrehabilitering och läkemedel. Något hjälper en tid, men smärtan kommer tillbaka.
Du är inte ensam.
Ungefär var tredje patient i primärvården har kroppsliga symtom som inte går att förklara medicinskt. Det betyder inte att smärtan är inbillad. Det kan betyda att ingen ännu har frågat om rätt saker.
Smärta är alltid verklig – men orsaken kan se olika ut
Smärta kan ha tre olika bakgrunder:
• En varningssignal – vid till exempel en infektion eller en färsk skada.
• En följd av sjukdom – som reumatoid artrit eller cancer. Då ska sjukdomen behandlas medicinskt.
• Ett eget problem – nervsystemet har blivit överkänsligt och fortsätter att larma, trots att vävnaden har läkt. Det kallas funktionell eller nociplastisk smärta.
Den tredje typen är vanligare än många tror. Exempel är fibromyalgi, IBS, migrän, spänningshuvudvärk, långvarig bäckensmärta och muskel- eller ledsmärta som finns kvar efter att en skada har läkt. Det är den här smärtan som psykologisk behandling, som EMDR, kan påverka.
Varför har inget hjälpt hittills?
I Sverige erbjuds långvarig smärta oftast multimodal rehabilitering, där den psykologiska delen bygger på KBT eller ACT. Det hjälper många. Men svåra livshändelser och känslor har ofta fått för lite utrymme. Det syns i resultaten t.ex. vid fibromyalgi blir bara omkring 13 % av patienterna påtagligt bättre (minst halverade symtom) av traditionell psykologisk behandling. Behandlingar som arbetar mer med trauma och känslor når ungefär 30 %. Sambandet mellan långvarig smärta och traumatiska eller påfrestande livshändelser är tydligt: personer med IBS eller fibromyalgi har tre gånger oftare varit med om traumatiska händelser än personer med jämförbara medicinska sjukdomar.
Känner du igen dig?
Det finns fyra vanliga vägar in i långvarig smärta:
• En skada och en skrämmande händelse samtidigt. Till exempel en bilolycka med whiplash, där nacken läker men smärtan och rädslan stannar kvar.
• Stor psykisk påfrestning när kroppen redan är sårbar. Till exempel under graviditet eller efter en förlossning.
• En otrygg barndom. Svåra erfarenheter i barndomen ökar risken för långvarig smärta och migrän som vuxen.
• Svårt att sätta ord på känslor. Det som inte får ord kan i stället bäras av kroppen.
Hur kan EMDR hjälpa?
Smärta är mer än en signal från kroppen. Den påverkar också hur hotfull den känns, vilka tankar som dyker upp ("det här blir aldrig bättre") och vad du gör – kanske undviker du rörelse eller anpassar dig långt över dina gränser.
EMDR kan inte alltid påverka en sjukdom. Men den kan ofta minska den känslomässiga laddningen kring smärtan: rädslan, hjälplösheten och känslan av att ha tappat kontrollen. När hotet minskar kan nervsystemet börja slappna av.
Hur går behandlingen till?
1. Kartläggning. Vi går igenom din smärta och din hälsa. Om något behöver utredas medicinskt ska det göras först. Vi tittar också på om det finns svåra upplevelser, tidiga påfrestningar eller jobbiga erfarenheter av vården.
2. Utgångspunkt. Tillsammans väljer vi var vi börjar – till exempel när smärtan startade, den värsta smärtperioden, oron inför framtiden eller smärtan som den känns just nu.
3. Kroppen som ingång. Var känns smärtan tydligast? Vilken känsla hör ihop med den? När har du känt så tidigare i livet? Ibland väcks ett minne, ibland inte. Båda går att arbeta med.
4. Bearbetning. Vi följer hur kroppen, känslorna och spänningen förändras. Målet är inte bara mindre ont, utan att smärtan ska kännas mindre farlig.
Kan smärtan försvinna?
Ibland. Det beror på vad smärtan kommer ifrån, hur mycket och hur länge du har varit med om svåra saker, vad du har omkring dig i livet just nu och din egen motivation. Förtroende för terapeuten spelar också roll. Forskningen på EMDR vid långvarig smärta är lovande men begränsad – studierna är få och ofta små. Ingen seriös terapeut kan lova smärtfrihet. Men vi ser samma sak gång på gång: patienter kan beskriva exakt var det gör ont. Nästan ingen har fått frågan om vad som hände i deras liv när smärtan började.
Vill du ta reda på om det kan gälla dig? Läs mer och boka en kartläggning på www.integrakliniken.se.
Alona Kim, leg. fysioterapeut, EMDR- och traumaterapeut, IntegraKliniken
Källor
• Aaron, R. V. m.fl. (2019). Alexithymia in individuals with chronic pain… Systematisk översikt och metaanalys.
• Andersen, T. E. m.fl. Whiplash och samband mellan PTSD och smärta.
• Bernardy, K. m.fl. (2018). European Journal of Pain.
• Bussières, A. m.fl. (2023). Adverse childhood experience is associated with an increased risk of reporting chronic pain in adulthood.
• Çiftçi m.fl. (2024). RCT om EMDR vid fibromyalgi.
• Cuijpers, P. m.fl. (2014). Journal of Affective Disorders.
• Ek, J., Widlund, R. M., Maroti, D. & Johansson, R. (2023). Fri från smärta. Borell förlag.
• Lumley, M. A. & Schubiner, H. (2019). Current Rheumatology Reports.
• Maroti, D. (2022). Smärtans budskap. Borell förlag.
• Okur Güney, Z. E. m.fl. (2019). PLoS ONE.
• Sikorski m.fl. (2023). ACE och primär huvudvärk.
• Talbot, K. m.fl. (2019). The sensory and affective components of pain.
• Tesarz, J. m.fl. (2014). Effects of EMDR treatment in chronic pain patients.
• Tesarz, J. (2019). EMDR therapy's efficacy in the treatment of pain.
• Treede, R.-D. m.fl. (2015). A classification of chronic pain for ICD-11.