Varför överreagerar du i situationer där andra människor förblir lugna?

Om trauma, hjärnans förutsägelser och EMDR-behandling

Du kanske känner igen dig. Din partner blir tyst och du känner dig plötsligt avvisad. Chefen ger dig återkoppling på jobbet och hela kroppen går i försvar. Ditt barn vägrar samarbeta och du reagerar med en ilska som känns oproportionerligt stark. Efteråt kanske du tänker: Varför reagerade jag så där? Jag vet ju egentligen att situationen inte var så allvarlig.

Du kanske har försökt förstå dina reaktioner, tänka annorlunda, förändra dina tankemönster och arbeta med dig själv. Ändå händer samma sak igen. Du reagerar innan du ens hinner förstå vad som händer. En viktig förklaring kan finnas i hur hjärnan bearbetar tidigare erfarenheter och använder dem för att förutsäga vad som kommer att hända härnäst. Det är också en av anledningarna till att det ibland inte räcker att förstå sina reaktioner intellektuellt. För att förändringen ska bli bestående kan vi behöva arbeta med det som ligger bakom reaktionen – även på kroppens och minnets nivå. Hjärnan försöker hela tiden förutsäga vad som ska hända. Inom neurovetenskapen finns en modell som kallas predictive processing, eller hjärnans prediktiva bearbetning. Enkelt uttryckt innebär den att hjärnan inte bara reagerar på det som händer omkring oss. Den försöker hela tiden förutse vad som kommer att hända, baserat på tidigare erfarenheter. Tänk dig att hjärnan fungerar som en väderprognos. Den samlar information från omgivningen och försöker förutse vad som väntar. Den använder tidigare erfarenheter för att avgöra om en situation är trygg, osäker eller potentiellt farlig. Det sker ofta automatiskt och mycket snabbt. Hjärnan läser av omgivningen genom bland annat ansiktsuttryck, tonfall, kroppsspråk, rörelser, ljud och andra sinnesintryck. Den jämför det som händer just nu med tidigare erfarenheter och skapar förväntningar om vad som kan komma att hända. Om du exempelvis har vuxit upp i en familj där en förälders tystnad ofta föregick ett bråk, kan tystnad senare i livet väcka en känsla av hot. När din partner blir tyst kan kroppen reagera med oro, spänning eller irritation, trots att din partner egentligen bara är trött. Problemet är att hjärnan ibland förutspår gårdagens fara i dagens situation. Det betyder inte att du medvetet väljer att reagera så. Det handlar om automatiska processer som har utvecklats genom dina tidigare erfarenheter. Hur tidigare erfarenheter påverkar dina reaktioner i dag. Det behöver inte handla om en enskild traumatisk händelse. Även upprepade erfarenheter av otrygghet, stress eller känslomässig belastning kan påverka hur vi reagerar på omgivningen.

Några exempel:

I parrelationen: Du har tidigare blivit sviken, avvisad eller känslomässigt försummad. När din partner inte svarar på ett meddelande eller verkar distanserad kan du snabbt känna oro, ilska eller rädsla för att bli övergiven, även om det inte finns något faktiskt hot mot relationen. På arbetsplatsen: Du har erfarenhet av mobbning, kritik eller höga prestationskrav. När chefen ber dig komma på ett samtal kan kroppen reagera med stress, hjärtklappning och en känsla av att ha gjort något fel. Du kanske börjar försvara dig redan innan du vet vad samtalet handlar om. I familjen: Du har vuxit upp med oförutsägbara känslomässiga reaktioner hos dina föräldrar. I dag kan du ha svårt att slappna av när någon i din närhet är irriterad. Du börjar automatiskt läsa av stämningen och försöker förebygga konflikter. I föräldraskapet: Du är redan belastad av långvarig stress och sömnbrist. När ditt barn trotsar, skriker eller inte lyssnar kan nervsystemet reagera mycket starkare än situationen egentligen kräver. Du får ett utbrott, trots att du egentligen vill möta ditt barn med tålamod och lugn. Gemensamt för dessa situationer är att hjärnan kan tolka något i nuet som liknar en tidigare hotfull erfarenhet. Den gamla erfarenheten påverkar alltså hur du uppfattar och reagerar på det som händer i dag. Du kan därför befinna dig i en trygg situation, men ändå känna dig hotad.

Varför räcker det inte alltid att förstå sina reaktioner?

Många som söker hjälp har redan försökt arbeta med sina tankar och beteenden. De har kanske gått i KBT, samtalsterapi eller försökt använda olika strategier för att hantera stress och starka känslor. Och visst kan dessa metoder hjälpa. Kognitiva metoder är värdefulla för att identifiera tankemönster, förändra beteenden, utveckla strategier och lära sig hantera svåra situationer. Men det finns en viktig begränsning. En del känslomässiga och kroppsliga reaktioner uppstår innan du ens hinner tänka. Du hinner inte resonera med dig själv när kroppen redan har gått in i försvar. Du kanske vet att din partner inte menade något illa, men känner dig ändå avvisad. Du vet att chefens återkoppling inte är farlig, men kroppen reagerar med stark stress. Du vet att ditt barns beteende är normalt för åldern, men känner ändå hur irritationen tar över. Det är skillnad mellan att förstå att du är trygg och att faktiskt uppleva trygghet i kroppen. Därför kan det vara svårt att enbart genom tankearbete förändra automatiska reaktioner som har formats av tidigare erfarenheter. Det betyder inte att KBT eller samtalsterapi saknar värde. Tvärtom kan de vara viktiga delar av behandlingen. Men när problemen är kopplade till obearbetade traumatiska erfarenheter kan det behövas metoder som också arbetar direkt med minnenas känslomässiga laddning och de kroppsliga reaktioner som är förknippade med dem.

EMDR – när vi behöver arbeta med det som ligger bakom reaktionen

EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) är en evidensbaserad psykoterapeutisk behandlingsmetod som framför allt används vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), men som också kan vara aktuell vid andra traumarelaterade besvär. Metoden bygger på att du tillsammans med terapeuten arbetar med minnen och erfarenheter som fortfarande väcker starka känslomässiga reaktioner. Under behandlingen aktiveras ett specifikt minne samtidigt som du utför bilateral stimulering. Det kan exempelvis vara att följa terapeutens fingrar med ögonen från sida till sida, eller använda växelvisa beröringar.

En viktig förklaringsmodell bakom EMDR är teorin om arbetsminnet.

Arbetsminnet är den begränsade kapacitet som hjärnan använder för att hålla och bearbeta information i stunden. När du samtidigt aktiverar ett känslomässigt laddat minne och utför en annan uppgift, exempelvis följer ögonrörelser, konkurrerar dessa aktiviteter om arbetsminnets resurser. Forskning visar att detta kan minska minnets upplevda livlighet och känslomässiga intensitet. Det viktiga är att vi inte enbart arbetar med vad du tänker om det som hänt, utan också med hur minnet fortfarande påverkar dig känslomässigt. När tidigare erfarenheter bearbetas kan hjärnan få möjlighet att skapa nya kopplingar mellan det förflutna och nuet. Det som tidigare väckte stark rädsla, skam, ilska eller hjälplöshet behöver inte längre ha samma känslomässiga kraft. Vad kan förändras när vi bearbetar tidigare erfarenheter? Målet är inte att du aldrig ska bli arg, ledsen eller stressad. Målet är att dina reaktioner ska bli mer proportionerliga till det som faktiskt händer här och nu.

Efter en framgångsrik behandling kan du exempelvis uppleva att:

* Du får färre känslomässiga utbrott och lättare kan behålla lugnet.

* Du känner dig mindre på din vakt i relationer.

* Du blir mindre känslig för kritik och andras reaktioner.

* Du kan hantera konflikter utan att omedelbart gå in i försvar.

* Du får större tolerans för stress och obehagliga känslor.

* Du känner dig tryggare i nära relationer.

* Du får lättare att sätta gränser utan att överväldigas av skuld eller rädsla.

* Du upplever mer glädje, energi och känslomässig stabilitet.

Förändringen handlar alltså inte bara om att minnena känns mindre jobbiga. Den kan också märkas i hur du fungerar i dina relationer, på arbetet och i vardagen.

Varför kombinerar vi flera behandlingsmetoder på Integrakliniken?

Traumarelaterade besvär är sällan begränsade till en enda del av människans upplevelse. De kan påverka minnet, känsloregleringen, kroppens stressreaktioner, självbilden och förmågan att känna trygghet i relationer. Därför är det inte alltid tillräckligt att arbeta med en enda behandlingsmetod. En systematisk översikt och metaanalys publicerad i PLOS Medicine (Coventry m.fl., 2020) undersökte olika psykologiska behandlingskomponenter för personer som hade erfarenhet av komplexa traumatiska händelser. Resultaten visade att traumafokuserade behandlingar var effektiva och att behandlingsupplägg med flera komponenter hade särskilt goda resultat för PTSD-symtom. Det betyder inte att fler metoder automatiskt ger bättre behandling för alla. Däremot ger forskningen stöd för att en kombination av behandlingskomponenter kan vara värdefull, särskilt vid mer komplex problematik.

Det är också utgångspunkten för vårt arbete på Integrakliniken.

Vi arbetar integrerat med flera metoder för att kunna möta olika delar av problematiken. Beroende på personens behov kan behandlingen innehålla:

* EMDR: Bearbetning av traumatiska minnen och erfarenheter som fortfarande påverkar känslor och reaktioner.

* Kroppsbaserade metoder: Arbete med kroppsliga stressreaktioner, spänningar och förmågan att uppleva trygghet.

* Nervsystemsreglering: Strategier för att bättre hantera aktivering, stress och starka känslor.

* Känslomässigt och kognitivt arbete: Att förstå sina reaktionsmönster, utveckla nya förhållningssätt och förändra beteenden i vardagen.

Vi anpassar behandlingen efter individens behov, erfarenheter och förutsättningar. För vissa är EMDR en central del av behandlingen. För andra behöver vi börja med stabilisering, kroppslig reglering och att bygga upp en känsla av trygghet innan vi går vidare med minnesbearbetning. Det handlar om att inte bara behandla symtomen, utan också förstå och arbeta med de bakomliggande mekanismer som håller dem vid liv. Du behöver inte fortsätta reagera som om det förflutna fortfarande pågår. Om du gång på gång hamnar i samma känslomässiga reaktioner, trots att du förstår att situationen egentligen inte är farlig, betyder det inte att du är svag, överkänslig eller saknar självkontroll. Det kan vara ett tecken på att tidigare erfarenheter fortfarande påverkar hur ditt nervsystem tolkar omgivningen. Att förstå varför du reagerar är ett viktigt första steg. Men ibland behöver vi gå djupare än så. Med rätt behandling kan du få hjälp att bearbeta det som ligger bakom reaktionerna och skapa nya erfarenheter av trygghet – så att du gradvis kan börja möta dagens situationer utifrån vad som faktiskt händer i dag, i stället för vad du tidigare har varit med om. På Integrakliniken kombinerar vi evidensbaserade traumametoder, EMDR och kroppsbaserat behandlingsarbete för att skapa en behandling som utgår från hela människan.

Du behöver inte bara lära dig att hantera dina reaktioner. Du kan också få hjälp att förändra det som gör att de uppstår.

Vid pennan, Alona Kim, Leg fysioterapeut & Traumaterapeut


Vetenskapliga referenser och vidare läsning

Här är de vetenskapliga artiklar som ligger till grund för resonemangen i inlägget:

1. Hjärnans prediktiva bearbetning och trauma Kube, T., Berg, M., Kleim, B. & Herzog, P. (2020). Rethinking post-traumatic stress disorder – A predictive processing perspective. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 113, 448–460. https://doi.org/10.1016/j.neubiorev.2020.04.014 En vetenskaplig översiktsartikel om hur tidigare traumatiska erfarenheter kan påverka hjärnans förväntningar, tolkning av sinnesintryck och upplevelse av hot.

2. Prediktiv bearbetning vid komplex PTSD Putica, A. & Agathos, J. (2024). Reconceptualizing complex posttraumatic stress disorder: A predictive processing framework for mechanisms and intervention. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 164, 105836. https://doi.org/10.1016/j.neubiorev.2024.105836 Artikeln beskriver hur långvarig traumatisering kan påverka känsloreglering, kroppsupplevelse, självbild och relationer genom förändrade förväntningar och tolkningar.

3. Kombination av behandlingsmetoder vid komplex traumatisering Coventry, P. A., Meader, N., Melton, H., Temple, M., Dale, H., Wright, K., m.fl. (2020). Psychological and pharmacological interventions for posttraumatic stress disorder and comorbid mental health problems following complex traumatic events: Systematic review and component network meta-analysis. PLOS Medicine, 17(8), e1003262. https://doi.org/10.1371/journal.pmed.1003262 En systematisk översikt och metaanalys som undersöker effekten av olika behandlingskomponenter. Resultaten visar särskilt lovande effekter av behandlingar som kombinerar flera komponenter vid komplex traumatisering.

4. EMDR och arbetsminnets betydelse Wadji, D. L., Martin-Soelch, C. & Camos, V. (2022). Can working memory account for EMDR efficacy in PTSD? BMC Psychology, 10, 245. https://doi.org/10.1186/s40359-022-00951-0 En systematisk översikt som undersöker hur arbetsminnets begränsade kapacitet och samtidig bearbetning kan bidra till att minska intensiteten i traumatiska minnen.





Nästa
Nästa

När kroppen minns – om långvarig smärta, trauma och EMDR